Tänk att ... 25 augusti 2005

... man är 27 år och fortfarande inte lärt sig att inte försöka vara något man inte är.

För en tid sedan skaffade jag mig gymkort. Jag vet, helt löjligt. Jag har aldrig idrottat regelbundet. Jag är ointresserad av sport. Jag är fåfäng, sätter ingen prestige i muskler, men har ändå rätt god kondition. Så... varför? Jag tror att jag gillade idén om att leva sundare. Ville ha konceptet utan ansträngningen.

Men när det väl kommer till kritan är där alltid en ansträngning involverad. Och jag har fortfarande inte lärt mig. Borde bara avfärdat tanken med ett "inte en chans, det kommer jag aldrig prioritera".

Jag är ingen kroppsbyggare. Jag tycker gym är tråkiga och ofta spänniga, även om vi hittade ett väldigt trevligt och prestigelöst sådant. Men jag är helt enkelt inte en sådan person. Ändå försökte jag vara det. Löjligt.